Var var Du?

Var var du?
När jag lade jordens grunder,
morgonstjärnor sjöng förundrat.
Alla varelser i himlen
dom gladde sig.
Var var du?

Var var du?
När jag satte havets gränser,
när jag sydde molnens klädnad.
När jag dolde allt i mörker
stängde dess dörr.

Var var du?
Säg mig, var var du?
När allt vatten klövs itu,
när vår värld var ny,
morgondaggen föll från skyn,
säg mig var var du?

Kan du se
sträckningen av horisonten,
storleken av oceanen?
Har du gått längs djup och gränser,
stränder och berg?
Kan du se hur jag leder stjärnebilder,
växlingen av årets tider?
Säg, har du bestämt Orion
att lysa så fri?

Vet du då?
Säg kan du förstå
hur ljuset vet vart det ska gå
och vart vinden når
och vart mörkret byggt sitt bo?
Nog kan du förstå.

Vad vet jag?
Men i min kamp och i min svaghet
o, min Gud, jag hör Dig tala.
Och när jag ser på Dina under
jag darrar och gläds.